Vi är så stolta över att kunna presentera våra otroliga föreläsare för PS21! 


Här kan du läsa mer om de som kommer föreläsa under kongressen.  På fredagar klockan 17.00 släpper vi också nya spännande föreläsare på vår instagram och facebook. Följ oss där för att få senaste nytt. 


Har du frågor om föreläsningarna? Hör av dig till oss på program@PS21.se.

Anna Kåver
Christina Andersson
Hanna Wallensteen
Hanna Wallensteen
siri
sara
magnus
jakob
Hesslow
kryförelsä
bromberg
fängström
hbtq
cecilia
amanda
paula
möller
alexander
Bennich
Sofia Cureau

Föreläsare

Anna Kåver

Psykolog, psykoterapeut, handledare, specialist i klinisk psykologi och författare.


I föreläsningen utforskar jag vad som är centralt för vårt psykologiska och existentiella välbefinnande. Jag vill påminna om allas våra befintliga resurser , med eller utan diagnoser. Det trasiga i oss samsas helt enkelt med det hela, ett förhållningssätt som kan vara avgörande när vi möter våra patienter. Den allmänmänskliga oron och hur vi kan hantera den blir i föreläsningen ett exempel på när existentiella frågeställningar kan hjälpa oss. Jag berör den psykologiska flexibiliteten, likväl som vikten att förhålla sig till vår död och frågorna om mening, mod, val, ansvar. Livet måste också vara lockande; att hålla sig nyfiken och intresserad av omvärlden, att engagera sig utanför sig själv och sist men inte minst att leka och njuta så mycket vi kan är saker som stärker vårt mentala immunförsvar. 

Christina andersson

Leg.psykolog och doktorand vid klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Författare och grundare av appen Compassion Lifestyle. Medgrundare till forskningscentret Centrum för social hållbarhet.


Introduktion till Compassionfokuserad terapi och genomgång av psykologiska koncepten compassion och självmedkänsla i praktik och forskning. Avslutningsvis innehåller föreläsningen hur ett compassion mindset kan vara ett stöd under studietiden och efter examen.

Anna EHNVALL

Docent vid Göteborgs Universitet, överläkare vuxenpsykiatrisk mottagning Varberg, leg psykoterapeut, utbildare och handledare i KBT samt ASSIP, Attempted Suicide Short Intervention Program. 


Ett suicidförsök är den största riskfaktorn för ett nytt suicidförsök samt för suicid. ASSIP, Attempted Suicide Short Intervention Program, är en ny korttidsbehandling som ges som tillägg till ordinarie behandling efter suicidförsök. Behandlingen innefattar 3 terapisessioner samt härefter gles brevkontakt under 2 års tid och har i en RCT visat sig minska risken för nya suicidförsök med 80% efter 2 års tid (Gysin-Maillart et al, 2016, PLOS). Denna workshop presenterar kliniska behandlingsprinciper och förhållningssättet vid ASSIP. 

 

Hanna Wallensteen

Leg. psykolog och föreläsare med särskilt intresse för frågor som rör normer, rasism, minoritetsstress och adoption.

Kan psykologer förebygga minoritetsstress? Föreläsningen går igenom vad minoritetsstress är och hur det kan gestalta sig i studerandes och yrkesverksamma psykologers arbets- och privatliv. Reflektioner kring vad vi kan göra för att förebygga minoritetsstress diskuteras. Utrymme för frågor från deltagarna.

magnus johansson

Magnus är leg. psykolog, disputerad i beteendeanalys, och har tidigare arbetat 10 år som konsult, huvudsakligen inom ledarskap och organisationsutveckling.


Det blir alltmer tydligt och i viss mån accepterat att vi behöver satsa mera på förebyggande och främjande insatser i olika kontexter för att kunna gå mot ett minskat vårdbehov och öka vår livskvalitet. Ändå sker det inte systematiska satsningar på förebyggande arbete i någon större omfattning. Denna föreläsning kommer att ge en bild av förklaringsmodeller kring hur gemensamma faktorer ligger bakom en bred flora av psykologiska problem och diagnoser och hur olika interventioner och system för att motverka dessa kan se ut. Genom en blandning av svenska och internationella exempel kommer vi titta närmare på kontextuella faktorer på olika nivåer i samhället som motverkar och möjliggör spridning och implementering av evidensbaserade preventionsinsatser. 

Sara hammer

Sara Hammer är legitimerad psykolog och idrottspsykolog, utbildad vid Uppsala Universitet. Sara arbetar bland annat med kliniskt behandlingsarbete på mottagningen för Elitidrott och Hälsa i Stockholm samt på RF:s Elitstödsavdelning. Sara har tidigare arbetat inom habilitering, på vårdcentral och på privata mottagningar i Stockholm. 


Föreläsningen kommer att innehålla rapporter från nya studier kring psykisk ohälsa hos elitidrottare, ge exempel på skydds- och sårbarhetsfaktorer hos elitidrottare vad gäller utvecklandet av psykisk ohälsa samt beröra vad som kan vara viktigt att tänka på i arbetet i idrottskontexter. Sara kommer också berätta kort om arbetet på Elitidrottsmottagningen och vad som skiljer arbetet där med arbetet inom Riksidrottsförbundet.

Jakob Jonsson

Jag är en psykolog som under 30 år på olika sätt har arbetat med spelproblem (spel om pengar). Jag arbetar med behandling, forskning och spelansvar


Föreläsningen kommer att handla om vad vi vet om att förebygga spelproblem, både i befolkningen i stort och hos kunder på spelbolag. Förstås kommer jag att gå igenom definitionen för hasardspelssyndrom som är den kliniska diagnosen, samsjuklighet samt vägar in i spelproblem. Jag kommer också att presentera prevalens av spelproblem, vilka de huvudsakliga problemspelen är samt hur det har sett ut de senaste 20 åren i Sverige. Vidare hur den svenska spelmarknaden fungerar idag. Jag kommer att dela med mig av erfarenheter från ett projekt i Norge där vi har kontaktat storförlorarna på Norsk Tipping, och vad som blev resultatet av det över ett års tid. 

Siri Helle

Siri Helle är legitimerad psykolog med examen från Stockholms Universitet. Hon är författare till flera böcker, bland annat Smartare än din telefon (Natur & Kultur, 2019) och Ensam eller stark (Natur & Kultur, 2017) som också ligger till grund för hennes TEDxTalk How to Cure Selfishness. Förutom kliniskt arbete som psykolog är hon faktagranskare för 1177 och Folkhälsomyndigheten inom området psykisk hälsa. År 2017 mottog hon Lilla Psykologpriset. 


Samhället står inför stora utmaningar. Klimathot, sociala orättvisor och psykisk ohälsa både i Sverige och globalt. Det behövs förändringar på samhällsnivå. Men vad kan jag som individ göra? Hur väljer jag när så många frågor känns viktiga? Hur går det till i praktiken att välja en okonventionell psykologbana? I den här föreläsningen får du vidga dina perspektiv på vad man kan åstadkomma som psykolog. Hur du hittar var du kan göra störst skillnad och ta ett första steg på vägen. 

THOMAS HESSLOw

Thomas Hesslow är leg. psykolog, fil. kand. i genusvetenskap och ISTDP-utbildad av ISTDP Institute i Washington DC.

 

Att hantera känslor genom att tänka, vara passiv, ge upp, bita ihop, grubbla och oroa sig utgör några av de vanligaste strategierna som personer med en överkontrollerande känsloregleringsstil använder sig av. Intensiv Dynamisk Korttidsterapi (ISTDP) utvecklades av psykoanalytikern Habib Davanloo under 80-talet specifikt för att hjälpa de som håller fast vid dessa strategier även när de ser hur självdestruktiva de är. Han kallade detta för "högt motstånd". Under rätt omständigheter kan personer med överkontrollerande känsloregleringsstil vara högfungerande, men under påfrestning är det vanligt att överkontroll leder till smärtproblematik och olika former av psykiatriska besvär. Den här föreläsningen kommer att diskutera känslomässig överkontroll som en riskfaktor för ohälsa och olika principer för behandling av överkontroll kommer att illustreras med videoinspelade terapisessioner.

Jesper Enander & Martin Forster

Jesper Enander är chefspsykolog på Kry, Martin Forster är kvalitets- och forskningsansvarig på Kry. Båda är forskare på Karolinska Institutet.


Kom och lyssna på vår föreläsning om hur en tillgänglig sjukvård och digitala lösningar är en förutsättning för ett förebyggande arbete.

FIlip Bromberg

Filip Bromberg är psykolog och har sedan 2015 varit en nyckelperson inom utvecklingen kring psykedelisk forskning i Sverige. Han är generalsekreterare för Nätverket för psykedelisk vetenskap och ordförande i Osmond Foundation, en stiftelse som finansierar forskning med psykedeliska substanser. Filip arbetar kliniskt med psykedelisk integration och utbildning genom psykologföretaget Nysnö.


Den pågående renässansen inom psykedelisk forskning ger allt starkare indikationer på att substanser som MDMA och psilocybin kan användas i kombination med terapi för att behandla psykisk ohälsa. Bör psykedelisk terapi göras tillgänglig även för friska människor i preventivt syfte? Det är en fråga som är både komplex och kontroversiell, med begränsad litteratur. I denna föreläsning presenteras det underlag som finns i litteraturen, tillsammans med etiska överväganden och framtidsspaningar.

Karin Fängström

Jag är psykolog och forskare och arbetar som mellanchef inom Region Uppsala. Jag ansvarar för Uppsalas mödra- och barnhälsovårdspsykologer - en liten men otroligt viktig verksamhet som arbetar med tidiga och korta insatser för blivande och nyblivna föräldrar med psykisk ohälsa och för barn 0-5 år och deras föräldrar. Som forskare ägnar jag mig åt att lyfta fram yngre barns röster och perspektiv, både vad gäller metoder för att lyssna på barn och genom att utvärdera insatser ur barns perspektiv. 


Föreläsningen handlar om tidiga insatser till yngre barn och deras familjer – varför det är så viktigt och hur vi kan arbeta. Den kommer också handla om varför vi som psykologer bör bli bättre på att lyssna på och involvera barn när vi tar fram insatser och utvecklar våra verksamheter. Med utgångspunkt i ett pågående förändringsprojekt där vi ska ta fram en ny insats kommer jag väva samma kliniska erfarenheter, forskning och verksamhetsutveckling.

Anna Malmquist & Matilda Wurm

Anna Malmquist är leg psykolog och docent i socialpsykologi vid Linköpings universitet. Hennes huvudsakliga forskningsområden är hbtq-familjer. Malmquist disputerade 2015 på en avhandling om lesbiska mammor, och publicerade boken Lesbiska småbarnsföräldrar 2016. Malmquist är även en av författarna och redaktörerna till boken HBTQ+: Psykologiska perspektiv och bemötande (2017). Detta är den första läroboken i hbtq-psykologi som getts ut på svenska. Malmquist är nu involverad i flera forskningsprojekt, bland annat om gaypappors familjeliv och om förlossningsrädsla hos hbtq-personer. Under hösten 2021 utkommer hon med en bok om gaypappor, Pappa, pappa barn: Gaypappors familjeliv i dagens Sverige. 


Wurm är leg psykolog och disputerade inom hälsopsykologi med en avhandling om transdiagnostiska faktorer som påverkar utvecklandet och upprätthållandet av kronisk smärta och samsjuklig emotionell problematik. Hen är medredaktör och författare till boken HBTQ+ psykologiska perspektiv och bemötande (Natur & Kultur, 2017) tillsammans med Tove Lundberg och Anna Malmquist och har ett pågående undervisnings- och forskningsintresse relaterat till minoritetsstress, hbtqi+ och skydds- och riskfaktorer som påverkar psykisk och fysisk hälsa.


Bland hbtq+-personer finns idag en avsevärt större psykisk ohälsa än bland den övriga befolkningen. För att förstå den ökade psykiska ohälsan behövs kunskaper om normer, då de normer som rör sexualitet och kön ofta blir starkt begränsande för hbtq+-personer. Individer som bryter mot hetero- och cisnormer upplever ofta en förhöjd stressnivå, en så kallad minoritetsstress. Hbtq+-personer är i högre grad än andra utsatta för våld, hot, diskriminering och kränkningar. För att åstadkomma ett gott bemötande och utföra preventivt arbete är adekvat kunskap om hbtq+ centralt. I den här föreläsningen ger vi grundläggande kunskap om minoritetsstress och bemötande av hbtq+.

Amanda simonsson

Amanda Simonsson är projektledare och leg psykolog på Nära vård och hälsa, Region Uppsala. Hon arbetar med att driva utveckling av psykologisk behandling inom primärvården med digitalisering och kvalitetsuppföljning som verktyg. Här aktuell som medlem i styrelsen för Nätverk Digitala psykologer. Jesper Enander, chefspsykolog från Kry, sitter också med i styrelsen. I nätverket samlas psykologer som brinner för digitalisering och hur psykologisk behandling kan tillgängliggöras på nya sätt.


Omställningen till ett digitalt samhälle är en av de mest omvälvande förändringarna som pågår under vår livstid. Framtidens hälso- och sjukvård kommer i allt större utsträckning bedrivas i helt digitala former och redan nu är psykologer med och leder digitaliseringen och tillgängliggörandet av effektiva insatser för psykisk ohälsa. Yrkesverksamma psykologer behöver stärka sin kompetens på området och psykologprogrammen ska säkra en god digital kompetens hos framtida psykologer. Här presenteras de frågor som Nätverk Digitala Psykologer driver och spännande exempel tas på aktuell utveckling inom området.


Cecilia Arlinger Karlsson

Jag är psykolog, psykoterapeut och handledare i KBT. Verksam på Uppsala KBT-mottagning som är en privat psykoterapimottagning. Arbetar kliniskt framför allt med barn och unga patienter samt med handledning och utbildning. Har sedan tidigare en lång erfarenhet som psykolog inom barn- och ungdomspsykiatrin. 


Föreläsningen kommer handla om hur vi med psykologisk kunskap och metod kan hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Frågan om hur vi kan förstå det faktum att psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar berörs, och reflektioner kring hur vi som psykologer kan bidra till att förbättra barn och ungas psykiska hälsa. I föreläsningen presenteras metoder för behandlingsarbete med barn och unga och vad kan vi göra för att minska risken för att psykisk ohälsa leder till långvariga psykiatriska tillstånd in i vuxenålder. Vi går också igenom vad vi arbeta med för att minska risken att psykisk ohälsa blir ett hinder för att självständigt liv som ung vuxen.

Mitt namn är Alexander Engdahl, leg psykolog som arbetar som produktspecialist för Pearson Clinical Skandinavien. Vi på Pearson är marknadsledande inom vårt fält i Skandinavien och arbetar med utveckling och normering av psykometriska test som används inom många olika verksamheter av bl.a. psykologer, logopeder och arbetsterapeuter.


Vi på Pearson kommer att prata om hur psykometriska test och skattningsskalor skulle kunna komma att användas i screeningsyfte samt i förebyggande arbete för att förebygga psykisk ohälsa.

Alexander engdahl

paula richter

Paula Richter från Klimatpsykologerna är specialistpsykolog i klinisk barn- och ungdomspsykologi och arbetar halvtid som STP-studierektor i Region Sörmland. Resten av tiden går åt till att motverka klimat- och ekosystemförstörelsen genom engagemang i, utöver Klimatpsykologerna, Psykologer för hållbar utveckling, #Psychologists For Future, Researchers Desk och som klimataktivist. 


Paula kommer att föreläsa om klimatångest och ekosystemkollaps. 

Hur kan vi som psykologer lindra problemen? Hur vi kan få personer, organisationer och myndigheter att agera med effekt? Hur kan vi alla tillsammans motverka dysfunktionella system? 


Paula kommer även att berätta om Klimatpsykologernas Arvsfondsprojekt för och med unga med klimatångest, Terra-Pi, som söker engagerade som vill vara med och skapa workshops, kunskapsbank och stödgrupper.

Niklas Möller

Psykolog, psykoterapeut och verksam vid Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala där jag även verksamhetschef. 

 

Utifrån ett beteendeterapeutiskt perspektiv kommer föreläsningen ta upp frågor som rör vår existens, våra livsvillkor, det vi kastas in i och måste förhålla oss till. Genom att söka förstå vad som leder fram till den plats vi befinner oss idag – patient, föreläsare eller student, knyter föreläsningen an till årets tema, ”pre”. Är den plats vi står på nu ett resultat av våra val eller är det andra faktorer som avgjort detta? Är vi fria att välja och spelar det någon roll i psykologisk behandling?

Anna bennich

Leg psykolog, föreläsare, författare. Är privatpraktiserande på egen klinik i Stockholm, arbetar deltid med individer och med par, samt deltid som Chefspsykolog i nytt digitalt initiativ inom företagshälsa (Wemind). Skriver böcker om psykologi, stående expert i TV4 Nyhetsmorgon, skribent på DN Insidan. Brinner för att göra psykologi och psykologisk forskning tillgänglig för många, samt öka kunskap om mänskligt välbefinnande, och när det är svårt. Var sommarvärd i P1 Sommar 2020.


Det är en myt att svenskarna är världens ensammaste folk. Men det faktum att var 8:e svensk uppger att man inte har någon nära vän och över 300 000 svenskar är socialt isolerade visar ändå på att det är ett problem att ta på allvar. Trots att det är vanligare än man kan tro, inte minst under pandemin, så är ensamheten svår att tala om. Ännu svårare kan det att vara söka hjälp för den. Vad beror det på? Hur kan vi komma åt den ensamhet som är skadlig för oss? Vilka insatser krävs, både på individ- och samhällsnivå, för att minska den? 


Sofia Cureau

Leg. psykolog med tio års erfarenhet av psykoterapeutiska samtal och behandlingsarbete. Sofia driver en egen psykologbyrå i Uppsala samt arbetar som psykolog, verksamhetsledare och medicinskt ansvarig på Studenthälsan vid Uppsala universitet. Sofia är även utbildad civilekonom med inriktning organisation och ledarskap och har tidigare arbetat som organisationskonsult i näringslivet. Hennes val att senare utbilda sig till psykolog växte fram ur ett djupt intresse för människor; att vilja förstå och att vara en stöttande del i olika utvecklingsprocesser. 


På föreläsningen berättar Sofia om hur det är att arbeta som psykolog inom studenthälsovården samt om sitt arbete i den egna psykologbyrån där hennes arbete vilar på en psykodynamisk, affektfokuserad grund men där huvudperspektivet är det existentiella. Inom det existentiella perspektivet ser man på lidande som en naturlig del av livet och därmed tar man avstånd från att sjukdomsförklara naturliga mänskliga tillstånd såsom t.ex. nedstämdhet, sorg, kris och ångest. En viktig utgångspunkt är att vi mår som vi lever och att vi själva skapar vårt liv genom de värdegrundade val och handlingar vi gör. Sofia kommer att berätta mer om vad som kännetecknar ett existentiellt arbetssätt samt hur man som psykolog kan vidareutbilda sig inom denna inriktning.

Studentföreläsare

sanya
nelson
glömda sinne
osama
john
fabian
carl
dorothea
vanderhave
mamduh

På fredagen kan du lyssna på flertalet spännande föreläsningar som hålls av psykologstudenter från Sveriges alla lärsosäten. Läs mer om årets studentföreläsare nedan!

Sanya Folkesson

Vem är Sanya? Jag har ägnat de senaste 12 åren åt psykologi. Läst en 3-årig Psykologi Kandidat i England, fått min avhandling inom ämnet Neuropsykologi publicerad i Brain Stimulation, läst Sociologi på SU och Positiv Psykologi på Mittuniversitetet, läst klart Psykologprogrammet på Karlstad Universitet i januari och började i februari min PTP på Psykiatri Nordväst. Jobbar idag bl.a. med behandling i grupp och individuellt, diagnostiska samtal och Neuropsykiatriska utredningar.


Jag ser fram emot att ge er verktygen till ett lyckligare liv! Visst är det viktigt att lära sig om ohälsa, men när får vi lära oss om hälsa? Här har ni chansen! Positiv psykologi är området för dig som inte nöjer dig med en fungerande vardag utan vill öka ditt och andras välmående. Låt oss prata om hur du kan arbetar proaktiv för lyckan - vilket även underlättar när olyckan knackar på. Kommer bl.a. svara på frågorna: vad är positiv psykologi, varför behövs det och hur kan dess forskning hjälpa dig leva ett lyckligare liv.

Johan Arvidsson

Pluggar i Karlstad, går termin 8. Har absolut inga behov av att försöka framhäva mig mer än så. 


Jag tänker göra en idéhistorisk föreläsning om anknytningsteorins begynnelse. Framför allt kommer jag undersöka hur den specifika kontexten som John Bowlby levde i, England mitt under Andra Världskriget, formade hans teoretiska antaganden gällande moder och spädbarnsseparation. Mycket nöje.  

Osame Salim

Jag blev under senare hälften av psykologprogrammet intresserad av forskning i klinisk psykologi och började titta närmare på frågor kring vad som gör att psykologisk behandling fungerar. Detta ledde in på flera intressanta spår, däribland forskningen om interpersonella färdigheter och träning i psykoterapi som i slutändan blev vår examensuppsats. Idag jobbar jag som PTP på vårdcentral och försöker fortfarande förstå mig på gåtan som är vårt yrke. 


Träning i psykoterapi bygger på flera antaganden som inte har empiriskt stöd. Frågan om vad man bör göra för att öka möjligheten att varje psykologstudent kan bemöta och hjälpa sina klienter på bästa sätt är fortfarande obesvarad. I föreläsningen kommer jag gå igenom tillgänglig forskning på området och ge er tentativa svar på vad man kan göra utifrån det vi vet idag. 


Tryggve Kemgren

En vilja att hjälpa människor är fundamentet och drivkraften i mitt arbete. För att hjälpa andra måste man först läka sina egna sår, och den resan resulterade i att jag kände mig redo att söka till psykologprogrammet. Jag brinner för psykedelisk psykoterapi och ekoterapi, och är engagerad i terapigården Nymålen utanför Oskarshamn där vi behandlar psykisk ohälsa med trädgård, djur och natur. 


Även om begreppet dissociation definierades av Pierre Janet för över hundra år sedan är det fortfarande många missförstånd och myter kring det. Syftet med föreläsningen är att avmystifiera och tydliggöra hur dissociation är en förmåga som alla har, och alla använder. För att komma dit kommer både metaforernas värld och den senaste medvetandeforskningen utforskas.

Ellinor Göransson

Ellinor heter jag, precis nyexad från psykologprogrammet i Växjö. Jag är också utbildad vårdhundsförare och jobbar tillsammans med min hund Nelson inom HVB-verksamhet. Vi har tidigare jobbat på BUPs akut- och vårdavdelningar i Malmö och till hösten kommer vi jobba på skola i Stockholm. 


Att tillsammans med Nelson bli ett certifierat vårdhundsteam är något som berikar inte bara min vardag, utan så många andras. Alla de ungdomar som vi möter dagligen påverkas av Nelson. Vi ser leenden som inte synts på många månader, vi ser ungdomar läsa ut sina första böcker sedan lågstadiet. Vi ser ungar ute och gå för första gången på två veckor. Vi ser personer med svåra hjärnskador få självförtroende och glädje av något så enkelt som en High five från Nelson. Vi ser barn lyckas få i sig sina måltider, vi ser dem kunna ligga stilla på sina vilor. Vi ser ungdomar med ADHD och svår aggressionsproblematik bli helt lugna bara de får ha Nelson nära. 


Hundar inom vården är ganska nytt, växande och revolutionerande men något helt fantastiskt. Det uppmärksammas både på gott och ont, men låt oss prata om vad det handlar om på riktigt. I vår föreläsning så kommer vi reda ut begreppen kring vårdhund, berätta historierna, inspireras, prata om vetenskapen, diskutera behovet och vad är det egentligen som gör att det så svårt att fullt ut acceptera hund inom vård, omsorg och skola?

Dorothea Ledinek

Dorothea disputerade 2019 med en avhandling om tunnfilmssolceller i teknisk fysik, men bytte bana och studerar nu på termin 6 på psykologprogrammet på Uppsala Universitet. Hon lever själv flersamt. Hon är även medlem i nätverket för psykedelisk vetenskap. 


Flersamma och deras relationer har diskuterats högljutt de senaste månaderna i Sverige, efter en psykolog hade i ett offentligt svar uppmuntrat föräldrarna att bjuda in alla sin vuxna sons partners till familjefester istället för bara modern till barnbarnen. Varför låter sonen sexlivet inte stanna i sängkammaren undrade debattörer. Den här gången var psykologen insatt i polyamori och flersamhet - men det är inte alltid så. Detta bevittnar flersamma i båda svenska facebookgrupper och undersökningar. Ibland är det psykologens fördomar och okunskap som står i vägen i mötet med en patient som också är flersam. Vad gör du i mötet med alla dina klienter för att vara inkluderande och inbjudande mot eventuellt flersamma? Hur utnyttjar du fördelarna av din flersamma klients relationsnät? Kan man vara otrogen som flersam? Hur gör egentligen relationsanarkister och polyamorösa sina relationer och vad är skillnaden mellan polyamori och relationsanarki? Och till sist: På vilket sätt handlar flersamhet ändå om sex?

carl enholm

Jag är 22 år och inleder min fjärde termin på psykologprogrammet i Uppsala till hösten. Förutom att studera så arbetar jag som simlärare, hänger på nation och fascineras över terapi assisterad med psykedeliska substanser.


Att utsätta sig för kyla är en tradition som går långt bak i tiden. Redan i romarriket fanns det pooler med iskallt vatten som invånarna uppmanades bada i för att ge energi till kropp och själ. Men vad händer egentligen med oss när vi badar eller duschar kallt? Jag ska berätta hur exponering för extrema temperaturer har förbättrat min mentala hälsa - och hur det kan hjälpa dig och andra.

fabian biström

Jag är 25 år, psykologstudent vid Uppsala universitet men kommer ursprungligen från Göteborg. Vid sidan av mina studier pluggar jag också för att bli svampkonsulent och spenderar stor del av min tid ute i skogen tillsammans med min hund och sambo. Sommaren 2020 fick jag diagnosen bipolär typ 2 som gjorde vissa delar av mitt liv mer förståeligt. Efter det har jag djupdykt i diagnosen och vill dela med mig av det jag lärt mig i min föreläsning.


Min föreläsning kommer att handla om de olika typerna av bipolär sjukdom, hur de skiljer sig åt och vad de har gemensamt. Jag kommer diskutera typiska problem som ofta uppkommer hos dessa individer och som även kan komma upp i terapeutiska situationer. Stort fokus kommer ligga på hur vi kan förebygga att bipolära skov utvecklas eller mildras med hjälp av terapeutiska metoder, med särskilt fokus på Interpersonal and Social Rythm Therapy (IPSRT).

mamduh halawa

Jag tog min psykologexamen från Uppsala Universitet i Juni. Arbetar nu som VD för Zeeds - en startup som hjälper privatpersoner och organisationer skapa meningsfulla vanor. Har tidigare publicerat den populärvetenskapliga boken LIKE. Förra året fick jag ta emot Lilla Psykologpriset, samt utsågs till årets Uppsalastudent 2020.


Under min studietid har jag haft förmånen att engagera mig i att publicera en populärvetenskaplig bok, och grunda och driva en startup inom psykologi. De både projekten ledde mig till många lärdomar inom affärsutveckling, marknadsföring, forskningsgranskning. Det ledde också till en hel del mentala lärdomar om vikten av balans, effektivitet och tolerans för osäkerhet i vardagen.


I denna föreläsning vill jag sammanfatta och dela med mig av de övergripande lärdomarna jag har tagit med mig under denna resa - både praktiskt och psykologiskt. Jag hoppas att detta sedan kan inspirera likasinnade studenter att själva ta sats och grunda egna produkter under studietiden.

axel van der have

Mitt stora intresse vid sidan om psykologin är musik i alla dess former. Skapande och lyssnande men framförallt forskning om hur musiken berör oss och andra fenomen som uppstår i samband med musik. Jag har själv sjungit i kör sedan barnsben, spelar piano och gitarr och fördjupar mig under fritiden inom musikpsykologi samt musikproduktion.


Med min föreläsning hoppas jag inspirera till hur man som psykolog kan använda sig av musik och andra kreativa metoder.


Har du någonsin haft en stark upplevelse kopplat  till musik? Det kan till exempel vara en konsertupplevelse, en låt som fick dig att ge 100% på träningen eller en fras som fått dig  att tänka på ett starkt minne. Min föreläsning kommer handla om musikens förmåga att förändra psykiska såväl som fysiologiska tillstånd hos människor, och hur dessa fenomen kan användas i en förebyggande såväl som behandlande syfte mot psykisk ohälsa.